Antalet människor som får samhällets stöd fortsatte öka under första halvåret. Men sett på längre sikt har ersättningar och bidrag minskat, både i Dalarna och i riket som helhet.

Samhällsstödet i Dalarna fortsätter öka

Förra året slog pandemin till i Sverige med rekordmånga uppsägningar och varsel på arbetsmarknaden som följd.

Arbetsförmedlingen kunde konstatera att antalet inskrivna arbetssökande under 2020 ökade med 45 procent. Många fick a-kassa och antalet som skrevs in i arbetsmarknadspolitiska program ökade dramatiskt. Under första halvåret 2021 minskade antalet som fick a-kassa, medan andelen av befolkningen som deltar i arbetsmarknadspolitiska program är fortsatt hög.

Mer än 14 procent av Dalarnas befolkning försörjdes på heltid av samhällets stöd under första halvåret 2021, en något större andel än riksgenomsnittet. Ersättningar vid ohälsa från Försäkringskassan och vid arbetslöshet från Arbetsförmedlingen stod för merparten.

Andelen av befolkningen som fick stöd från samhället ökade under första halvåret, både i Dalarna och i riket som helhet. Framförallt ökade andelen av befolkningen som fick stöd från Arbetsförmedlingen.

Sett på längre sikt har dock ersättningarna minskat, i Dalarna med cirka 2 procentenheter sedan 2014. Framför allt har Försäkringskassans ersättningar vid ohälsa minskat. Andelen personer som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd/socialbidrag) från kommunerna är i stort sett oförändrad sedan 2014.

 

Ersättningarna från Försäkringskassan och kommunerna fortsatte att minska i Dalarna under första halvåret 2021, jämfört med samma period året före. Däremot ökade antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program rejält, med 1 752 helårspersoner eller 57 procent! Sammantaget steg därför ändå antalet som försörjdes av samhällets stöd med 553 helårspersoner, en ökning med 2,6 procent.

HELÅRSPERSONER, FÖRSÖRJNINGSMÅTT MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM STATISTIKEN

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar kontinuerligt statistik över hur många personer som skulle kunna försörjas med stöd från samhället på heltid under ett år. Antalet individer som får ersättning räknas om till helårspersoner, s.k. helårsekvivalenter. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, räknas exempelvis som en helårsekvivalent (”helårsperson”). Genom omräkningen blir olika typer av ersättningar jämförbara. > SCBs beskrivning av statistiken.

Denna statistik redovisar alltså antalet personer som får samhällsstöd och anses ge en bra bild av behoven, medan utbetalda belopp ger en bild av samhällets kostnader. SCB redovisar dock inte regelbundet sådana s.k. försörjningsmått, dvs de sammanlagda utbetalda beloppen av stöd och bidrag. Klicka här för de senaste siffrorna med försörjningsmått.

Regioner görs jämförbara

För att kunna jämföra kommuner eller regioner sätts antalet helårsekvivalenter i relation till befolkningen i regionen. Exempel i diagrammet nedan: I Ludvika skulle den samlade utbetalningen av samhällsstöd kunna försörja över 18 procent av befolkningen under ett år. I Gagnef skulle utbetalningarna räcka till att heltidsförsörja runt 10 procent av befolkningen. Det kan exempelvis jämföras värdet för hela riket, vilket är närmare 14  procent av landets befolkning.

 

Hur stor andel av befolkningen i en kommun som får stöd skiljer sig åt. I Ludvika är
andelen över 18 procent, medan mindre än 11 procent i Gagnef får stöd.

Lokala skillnader

Diagrammet visar de genomsnittliga månadsvärdena i Dalarna under det senast redovisade halvåret. I Dalarnas kommuner får en jämförelsevis stor andel av befolkningen sjuk- och aktivitetsersättning. Men kommunerna skiljer sig åt. 

Exempelvis består den höga andelen Hedemorabor som får ersättning vid ohälsa framför allt av jämförelsevis många med sjuk- och aktivitetsersättning. 

I Avesta, Ludvika, Borlänge och Hedemora är en stor andel av invånarna inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. De kommunerna ligger alla över riksgenomsnittet som är 3,8 procent.

I Ludvika sticker försörjningsstödet ut: 3,4 procent av befolkningen där fick socialbidrag under första halvåret 2021.

Falun och Leksand har de friskaste befolkningarna i länet, andelen invånare som hade sjukpenning eller sjuk- och aktvitetsersättning låg runt 6 procent. Hedemora och Vansbro har däremot en stor andel invånare i arbetsför ålder som behöver stöd på grund av ohälsa, närmare 9 procent.

En större andel av kvinnorna än männen får
ersättning vid ohälsa. Klicka för större bild!

Mer ohälsa bland kvinnor

Kvinnor får mer stöd vid ohälsa än män. Skillnaden är störst när det gäller sjukpenning, men skillnaden är också stor mellan hur stor andel av kvinnorna som fått sjuk- och aktivitetsersättning respektive hur stor andel av männen som får det. 

När det gäller stöd vid arbetslöshet är förhållandet det motsatta, männen får mer stöd. Men sammantaget får ändå kvinnorna mer stöd än männen, ett förhållande som är lika över hela landet.

 

> Läs mer om samhällets stöd i…

Dalarna Avesta | Borlänge | Falun | Gagnef | Hedemora | Leksand | Ludvika | Malung-Sälen | Mora | Orsa | Rättvik | Säter | Smedjebacken | Vansbro | Älvdalen



Skriv ut
sidan


Ladda ner
diagram