Antalet människor som fick samhällets stöd fortsatte minska under första halvåret 2022. I Dalarna heltidsförsörjs 13,1 procent av befolkningen av bidrag och ersättningar, i riket som helhet är andelen 12,3 procent.

Samhällsstödet fortsätter minska

Under första halvåret 2022 fortsatte antalet helårs­personer som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag att minska, både i riket och i länet. I Dalarna minskade antalet med 228 personer jämfört med föregående halvår.

Antalet som fick a-kassa stod för den största minskningen. För två år sedan slog pandemin till med rekordmånga uppsägningar och varsel på arbetsmarknaden som följd. Antalet inskrivna arbetssökande under 2020 ökade med 45 procent. Många fick a-kassa och antalet som skrevs in i arbetsmarknadspolitiska program ökade dramatiskt. Under 2021 återställdes ordningen. Andelen som får stöd vid arbetslöshet är nu nere på samma nivåer som före pandemin.

Drygt 13 procent av Dalarnas befolkning försörjdes på heltid av samhällets stöd under första halvåret 2022, en väsentligt större andel än riksgenomsnittet som är 12,3 procent. Ersättningar vid ohälsa från Försäkringskassan står för merparten.

Sedan 2014 har andelen som försörjs av bidrag minskat  med cirka 3 procentenheter, både i i Dalarna och i riket. Antalet som lever på bidrag är också det lägsta sedan 2014. Då levde 24  739 helårspersoner på bidrag i Dalarna (eller 16,2 procent av befolkningen i i arbetsför ålder). Idag är det 5  063 färre, trots att befolkningen ökat. Det motsvarar 13,1 procent av befolkningen.

Framför allt är det färre personer som får  sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Ersättningarna vid arbetslöshet varierar mer, med toppar vid exempelvis flyktingsströmmarna 2017 och pandemin 2020. Andelen personer som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd/socialbidrag) från kommunerna är i stort sett oförändrad sedan 2014.

Under första halvåret 2022 minskade antalet personer som stöd vid arbetslöshet rejält, jämfört med samma period året före. Även antalet som heltidsförsörjdes med sjuk- och aktivitetsersättning, etablerings­ersättning och försörjningsstöd minskade. I Dalarna sjönk sammantaget antalet som försörjdes av samhällets stöd med 1 834 helårspersoner, en minskning med 8,5 procent.

HELÅRSPERSONER, FÖRSÖRJNINGSMÅTT MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM STATISTIKEN

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar kontinuerligt statistik över hur många personer i åldersgruppen 20–64 år som försörjs med stöd från samhället. Antalet individer som får ersättning räknas om till helårspersoner, s.k. helårsekvivalenter. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, räknas exempelvis som en helårsekvivalent (”helårsperson”). Genom omräkningen blir olika typer av ersättningar jämförbara. > SCBs beskrivning av statistiken.

Denna statistik redovisar alltså antalet personer som får samhällsstöd och anses ge en bra bild av behoven, medan utbetalda belopp ger en bild av samhällets kostnader. SCB redovisar dock inte regelbundet sådana s.k. försörjningsmått, dvs de sammanlagda utbetalda beloppen av stöd och bidrag. Klicka här för de senaste siffrorna med försörjningsmått.

Regioner görs jämförbara

För att kunna jämföra kommuner eller regioner sätts antalet helårsekvivalenter i relation till befolkningen i regionen. Exempel i diagrammet nedan: I Avesta skulle den samlade utbetalningen av samhällsstöd kunna försörja 16,1 procent av befolkningen under ett år. I Leksand skulle utbetalningarna räcka till att heltidsförsörja 9,9 procent av befolkningen. Det kan exempelvis jämföras med värdet för hela riket: 12,3  procent av landets befolkning försörjdes av samhällets stöd andra halvåret 2021. Snittet i Dalarna var 13,1 procent. 

 

Hur stor andel av befolkningen i en kommun som försörjs med stöd skiljer sig åt. I Avesta är andelen drygt 16 procent, medan stödet i Leksand räcker till att heltidsförsörja mindre än 10 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år. 

Lokala skillnader

Diagrammet visar de genomsnittliga månadsvärdena i Dalarna under det senast redovisade halvåret. I 14 av länets 15 kommuner minskade andelen helårspersoner som försörjdes av samhället, jämfört med samma period föregående år. Endast i Rättvik ökade andelen, med 1,7 procent. 

I åtta av länets 15 kommuner lever en större andel av invånarna på ersättningar och bidrag än snittet i riket. I de flesta av Dalarnas kommuner får, jämfört med riksgenomsnittet, en betydligt större del av befolkningen stöd vid ohälsa, medan andelen som får ersättning vid arbetslöshet är mindre.

Men kommunerna skiljer sig åt. I Hedemora lever 9,1 procent av befolkningen på stöd vid ohälsa. I Falun är andelen bara 6,0 procent. Jämförelsevis många Hedemorabor får sjuk- och aktivitetsersättning. I Ludvika sticker försörjningsstödet ut: 3,2 procent av befolkningen där fick socialbidrag under första halvåret 2022.

Falun och Leksand har de friskaste befolkningarna i länet, andelen invånare som hade sjukpenning eller sjuk- och aktvitetsersättning ligger runt 6 procent. Hedemora, Rättvik och Vansbro har däremot en stor andel invånare i arbetsför ålder som behöver stöd på grund av ohälsa.

En större andel av kvinnorna än männen får ersättning vid ohälsa. Klicka för större bild!

Mer ohälsa bland kvinnor

Kvinnor får mer stöd vid ohälsa än män. Skillnaden är störst när det gäller sjukpenning, men skillnaden är också stor mellan hur stor andel av kvinnorna som fått sjuk- och aktivitetsersättning respektive hur stor andel av männen som får det. 

När det gäller stöd vid arbetslöshet är förhållandet det motsatta, männen får mer stöd. Sammantaget får ändå kvinnorna mer stöd än männen, ett förhållande som är lika över hela landet.

 

> Läs mer om samhällets stöd i…

Dalarna | Avesta | Borlänge | Falun | Gagnef | Hedemora | Leksand | Ludvika | Malung-Sälen | Mora | Orsa | Rättvik | Säter | Smedjebacken | Vansbro | Älvdalen



Skriv ut
sidan


Ladda ner
diagram