Antalet människor som försörjs av samhällets stöd är normalt något större under det första halvåret än under det andra. I Dalarna heltidsförsörjdes 12,7 procent av befolkningen av bidrag och ersättningar, i riket som helhet var andelen 12,1 procent under andra halvåret 2023.
Allt fler försörjs av samhällets stöd
Under andra halvåret 2024 ökade antalet helårspersoner i Dalarna som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag, jämfört med samma period året innan.
Ökningen – 249 helårspersoner – var dock relativt måttlig, 1,3 procent. I hela riket ökade antalet bidragstagare med 5 procent, eller cirka 35 000 personer.
Sett över tid har bidragstagarna blivit färre. Första halvåret 2014, när mätningarna startade, levde 16,2 procent av befolkningen i Dalarna på sociala ersättningar och bidrag. Idag är andelen nere på 12,7 procent, vilket är något mer än riksgenomsnittet.
Ersättningar vid ohälsa från Försäkringskassan (sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning) stod för merparten. 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder fick stöd vid ohälsa, vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket som var 6,3 procent.
Andelen invånare i Dalarna som fick stöd vid arbetslöshet (a-kassa, befann sig i arbetsmarknadsåtgärder eller fick etableringsersättning) – 3,5 procent – var mindre än riksgenomsnittet medan andelen med ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) – 1,5 procent – var något högre.
Sedan 2014 har andelen som får stöd från Försäkringskassan minskat med 1,2 procentenheter. Framför allt är det färre som fått sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), medan andelen som fått sjukpenning ökat.
Arbetsförmedlingens stöd har över tid varierat mer, med toppar vid exempelvis flyktingsströmmarna 2017 och pandemin 2020.
Andelen personer som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd/socialbidrag) från kommunerna har sedan 2014 legat stadigt mellan 1,5 och 2 procent. Det är betydligt lägre än andelarna som får stöd från Försäkringskassan och Arbetsfömedlingen.
Under andra halvåret 2024 ökade antalet som heltidsförsörjdes med bidrag och ersättningar jämfört med samma period året före. Mest ökade antalet helårspersoner med sjukpenning eller a-kassa. Däremot minskade antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder kraftigt.
Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar kontinuerligt statistik över hur många personer som skulle kunna försörjas med stöd från samhället på heltid under ett år. Antalet individer som får ersättning räknas om till helårspersoner, s.k. helårsekvivalenter. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, räknas exempelvis som en helårsekvivalent (”helårsperson”). Genom omräkningen blir olika typer av ersättningar jämförbara. > SCBs beskrivning av statistiken.
Denna statistik redovisar alltså antalet personer som får samhällsstöd och anses ge en bra bild av behoven, medan utbetalda belopp ger en bild av samhällets kostnader.
> Klicka här för mer information om försörjningsmått.
Regioner görs jämförbara
För att kunna jämföra kommuner eller regioner sätts antalet helårsekvivalenter i relation till befolkningen i området. Exempel i diagrammet nedan: I Avesta, Borlänge och Hedemora skulle den samlade utbetalningen av samhällsstöd kunna försörja runt 15 procent av befolkningen under ett år. I Leksand skulle utbetalningarna räcka till att heltidsförsörja knappt 10 procent av befolkningen. Det kan exempelvis jämföras med värdet för hela riket: 12,1 procent.
Hur stor andel av befolkningen i en kommun som försörjs med stöd skiljer sig åt. I Avesta och Borlänge är andelen runt 15 procent, medan stödet i Leksand skulle räcka till att heltidsförsörja knappt 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Lokala skillnader
Diagrammet ovan visar de genomsnittliga månadsvärdena i Dalarna under andra halvåret 2024. I 11 av länets 15 kommuner ökade andelen helårspersoner som försörjdes av samhället, jämfört med samma period föregående år. I övriga kommuner ökade andelen, eller var oförändrad.
I 10 av länets 15 kommuner lever en större andel av invånarna på ersättningar och bidrag än snittet i riket.
En betydligt större andel av Dalarnas befolkning i arbetsför ålder får stöd vid ohälsa, jämfört med hela riket. Men kommunerna skiljer sig åt. I Vansbro, Rättvik, Orsa, Mora och Hedemora skulle stödet vid ohälsa kunna försörja över 9 procent av befolkningen på heltid. I Falun och Leksand är andelen bara runt 6,5 procent. Jämförelsevis många Hedemorabor får sjuk- och aktivitetsersättning. I Orsa sticker andelen som får sjukpenning ut.
I Ludvika har länge haft en stor andel som fått försörjningsstöd. Andelen har dock fortsatt att minska och ligger nu på 2,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Det är fortfarande den största andelen i länet, tillsammans med Borlänge. Antalet helårspersoner i Ludvika som fick ekonomiskt bistånd ökade med 34 personer, från 326 till 360, jämfört med föregående halvår. I Borlänge ökade antalet med 60 personer, från 665 till 725.
En betydligt större andel av kvinnorna än av männen får ersättning vid ohälsa. Klicka för större bild!
Mer ohälsa bland kvinnor
Kvinnor får mer stöd vid ohälsa än män. Skillnaden är störst när det gäller sjukpenning, men skillnaden är också stor mellan hur stor andel av kvinnorna som fått sjuk- eller aktivitetsersättning respektive hur stor andel av männen som får det.
När det gäller övriga sociala ersättningar och bidrag är relationen mellan könen mer likartade.
> Läs mer om samhällets stöd i…
Dalarna | Avesta | Borlänge | Falun | Gagnef | Hedemora | Leksand | Ludvika | Malung-Sälen | Mora | Orsa | Rättvik | Säter | Smedjebacken | Vansbro | Älvdalen
