Samhällets stöd i Dalarna ökade

Andelen av befolkningen i arbetsför ålder som fick stöd från samhället ökade under förra året, både i Dalarna och i riket som helhet. Framförallt ökade andelen som fick stöd av Arbetsförmedlingen.

Antalet människor som får samhällets stöd ökade förra året. Men sett på längre sikt har ersättningar och bidrag minskat, både i Dalarna och i riket som helhet.

 

Sett på längre sikt har dock ersättningarna minskat, i Dalarna med cirka 2 procentenheter sedan 2014. Framför allt har Försäkringskassans ersättningar vid ohälsa minskat. Andelen av invånarna i åldrarna 20–64 år som fick stöd från Arbetsförmedlingen var, bortsett från säsongsvariationer, i princip konstant 2014–2017. Därefter minskade andelen något för att under 2020 öka kraftigt. Andelen personer som får försörjningsstöd (socialbidrag) är i stort sett oförändrad sedan 2014, runt 2 procent.

 

De sammanlagda ersättningarna från Försäkringskassan och kommunerna fortsatte att minska i Dalarna mellan 2019 och 2020. Däremot ökade ersättningarna från Arbetsförmedlingen rejält. Sammantaget steg antalet som försörjdes av samhällets stöd med 1  390 helårspersoner, en ökning med 6,6 procent.

VAD ÄR 'HELÅRSPERSONER'? KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM STATISTIKEN

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar kontinuerligt statistik över hur många personer som skulle kunna försörjas med stöd från samhället på heltid under ett år. Antalet individer som får ersättning räknas om  till helårspersoner, s.k. helårsekvivalenter. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, räknas exempelvis som en helårsekvivalent (”helårsperson”). Genom omräkningen blir olika typer av ersättningar jämförbara.

Denna statistik redovisar alltså antalet personer som får samhällsstöd och anses ge en bra bild av behoven, medan utbetalda belopp ger en bild av samhällets kostnader. SCB redovisar dock inte regelbundet sådana s.k. försörjningsmått, dvs de sammanlagda utbetalda beloppen av stöd och bidrag. De senaste siffrorna med försörjningsmått hittar du här.

Regioner görs jämförbara

För att kunna jämföra kommuner eller regioner sätts antalet helårsekvivalenter i relation till befolkningen i åldrarna 20–64 år i regionen. Exempel i diagrammet nedan: I Ludvika skulle den samlade utbetalningen av samhällsstöd kunna försörja över 18 procent av befolkningen under ett år. I Gagnef skulle utbetalningarna räcka till att heltidsförsörja drygt 10 procent av kommunens befolkning i arbetsför ålder. Det kan exempelvis jämföras värdet för hela riket, vilket är drygt 13 procent av landets befolkning 20–64 år.

 

Diagram: helårspersoner i Dalarna som fick stöd från olika myndigheter under den senast redovisade tolvmånadersperioden, andel av befolkningen 20-64 år, snitt per månad.

Lokala skillnader

Diagrammet visar de genomsnittliga månadsvärdena i Dalarna under det senast redovisade halvåret. I Dalarnas kommuner får en jämförelsevis stor andel sjuk- och aktivitetsersättning. Men kommunerna skiljer sig åt.

Den höga andelen Hedemorabor i arbetsför ålder som får ersättning vid ohälsa består framför allt av jämförelsevis många med sjuk- och aktivitetsersättning.

I Avesta är det i stället en stor andel som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder. Runt 1 procent av befolkningen där får etableringsstöd, i de flesta andra dalakommuner är den andelen betydligt mindre.

I Ludvika sticker försörjningsstödet ut: nära 4 procent av befolkningen i arbetsför ålder fick socialbidrag under andra halvåret.

Noterbart är hur relativt få i Gagnef som behöver stöd från Arbetsförmedlingen eller kommunen. Däremot är det många Gagnefsbor som får stöd från Försäkringskassan, framförallt sjukpenning. Visserligen har Gagnef en en ålderdomlig befolkning (var fjärde invånare i Gagnef är +65 år, i riket är det i snitt bara var femte). Men även i åldersgruppen 20–64 år, som samtliga diagram på de här sidorna avser, är andelen som försörjs av sjukersättning stor i Gagnef.

En större andel av kvinnorna än männen får ersättning vid ohälsa. Klicka för större bild!

Mer ohälsa bland kvinnor

Kvinnor får mer stöd vid ohälsa än män. Skillnaden är störst när det gäller sjukpenning, men skillnaden är också stor mellan hur stor andel av kvinnorna som fått sjuk- och aktivitetsersättning respektive hur stor andel av männen som får det.

När det gäller andra slag av stöd och bidrag är könsskillnaderna mindre. Men sammantaget får ändå kvinnorna mer stöd än männen, ett förhållande som är lika över hela landet.

 

> Läs mer om samhällets stöd i…

Dalarna Avesta | Borlänge | Falun | Gagnef | Hedemora | Leksand | Ludvika | Malung-Sälen | Mora | Orsa | Rättvik | Säter | Smedjebacken | Vansbro | Älvdalen



Skriv ut
sidan


Ladda ner
diagram