I Dalarna får en större andel av den arbetsföra befolkningen ersätttningar och bidrag från samhället. I liket med övriga landet har andelen minskat sedan mätningarna startade 2014. I samband med pandemin 2020–2021 ökade andelen som fick arbetsmarknadsstöd (a-kassa, etabelringsstöd eller som befann sig i åtgärder) markant. Däremot ökade inte, som man kunnat tro, andelen som fick stöd vid sjukdom.
Allt fler försörjs av samhällets stöd
Under första halvåret 2025 ökade antalet helårspersoner i Dalarna som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag något, jämfört med samma period året innan.
Ökningen – 35 helårspersoner – var måttlig, 0,2 procent. I hela riket ökade antalet bidragstagare med 3,1 procent, eller drygt 22 000 personer.
Sett över tid har bidragstagarna blivit färre. Första halvåret 2014, när mätningarna startade, levde 16,2 procent av länets befolkning i arbetsför ålder på ersättningar och bidrag. Idag är andelen nere på 12,9 procent, 0,5 procent mer än riksgenomsnittet.
Ersättningar vid ohälsa från Försäkringskassan (sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning) står för merparten. 7,6 procent av dalfolket i arbetsför ålder fick stöd vid ohälsa, vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket som var 6,3 procent.
Andelen invånare i Dalarna som fick stöd vid arbetslöshet (a-kassa, befann sig i arbetsmarknadsåtgärder eller fick etableringsersättning) – 3,7 procent – var mindre än riksgenomsnittet medan andelen med ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) – 1,6 procent – var något högre än övriga riket.
Sedan 2014 har andelen som får stöd från Försäkringskassan minskat med 1,5 procentenheter. Framför allt är det färre som fått sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), medan andelen som fått sjukpenning ökat något.
Arbetsförmedlingens stöd har över tid varierat mer, med toppar vid exempelvis flyktingsströmmarna 2017 och pandemin 2020.
Andelen personer som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd/socialbidrag) från kommunerna har sedan 2014 legat stadigt mellan 1,5 och 2 procent. Det är betydligt lägre än andelarna som får stöd från Försäkringskassan och Arbetsfömedlingen.
 |
Under första halvåret 2025 ökade antalet som heltidsförsörjdes med bidrag och ersättningar något, jämfört med samma period året före. Mest ökade antalet helårspersoner med a-kassa.
|
HELÅRSPERSONER, FÖRSÖRJNINGSMÅTT MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM STATISTIKEN
Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar kontinuerligt statistik över hur många personer som skulle kunna försörjas med stöd från samhället på heltid under ett år. Antalet individer som får ersättning räknas om till helårspersoner, s.k. helårsekvivalenter. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, räknas exempelvis som en helårsekvivalent (”helårsperson”). Genom omräkningen blir olika typer av ersättningar jämförbara.
Denna statistik redovisar alltså antalet personer som får samhällsstöd och anses ge en bra bild av behoven, medan utbetalda belopp ger en bild av samhällets kostnader.
> Klicka här för mer information om försörjningsmått.
Regioner görs jämförbara
För att kunna jämföra kommuner eller regioner sätts antalet helårsekvivalenter i relation till befolkningen i området. Exempel i diagrammet nedan: I Avesta, Borlänge och Hedemora skulle den samlade utbetalningen av samhällsstöd kunna försörja runt 15 procent av befolkningen under ett år. I Leksand skulle utbetalningarna räcka till att heltidsförsörja knappt 10 procent av befolkningen. Det kan exempelvis jämföras med värdet för hela riket: 12,4 procent.
Det är stora skillnader mellan kommunerna. I Hedemora, Borlänge och Avesta är andelen som lever på ersättningar och bidrag runt 15 procent, i Gagnef är motsvarande andel knappt 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Lokala skillnader
Diagrammet visar de genomsnittliga månadsvärdena i Dalarna under första halvåret 2025. I fem av länets 15 kommuner minskade andelen helårspersoner som försörjdes av samhället, jämfört med samma period föregående år. I övriga kommuner ökade andelen, eller var oförändrad.
I nio av länets 15 kommuner lever en större andel av invånarna på ersättningar och bidrag än snittet i riket.
En betydligt större andel av Dalarnas befolkning i arbetsför ålder får stöd vid ohälsa, jämfört med hela riket. Men kommunerna skiljer sig åt. I Vansbro, Orsa, Hedemora, Rättvik och Mora skulle ersättningarna vid ohälsa kunna försörja över 9 procent av befolkningen på heltid. I Falun och Leksand är andelen bara runt 6,5 procent. Jämförelsevis många Hedemorabor får sjuk- och aktivitetsersättning. I Orsa sticker andelen som får sjukpenning ut.
I Ludvika har länge haft en stor andel som fått försörjningsstöd. Andelen har dock fortsatt att minska och ligger nu på 2,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Den största andelen i länet har Borlänge med 2,8 procent. Antalet helårspersoner i Dalarna som fick ekonomiskt bistånd ökade med 172 personer jämfört med första halvåret 2024. Borlänge stod för den största ökningen, 98 personer, från 696 till 793.
En betydligt större andel av kvinnorna än av männen får ersättning vid ohälsa. Klicka för större bild!
Mer ohälsa bland kvinnor
Kvinnor får mer stöd vid ohälsa än män. Skillnaden är störst när det gäller sjukpenning, men skillnaden är också stor mellan hur stor andel av kvinnorna som fått sjuk- eller aktivitetsersättning respektive hur stor andel av männen som får det.
När det gäller övriga sociala ersättningar och bidrag är relationen mellan könen mer likartade.
> Läs mer om samhällets stöd i…
Dalarna | Avesta | Borlänge | Falun | Gagnef | Hedemora | Leksand | Ludvika | Malung-Sälen | Mora | Orsa | Rättvik | Säter | Smedjebacken | Vansbro | Älvdalen
