Fler i arbete – försörjningsbördan lättar

Pandemin hade stor effekt på sysselsättningen, men nu lättar det. Jämfört med tredje kvartalet 2020 har antalet förvärvsarbetande ökat i samtliga dalakommuner. 

Sedan 2020 klassificerar SCB varje månad hela befolkningen 15–74 år efter deras arbetsmarknadsstatus. Alla tillhör någon av dessa sex kategorier: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, (långtids-)sjuk samt övrig. Man kan bara ha en arbetsmarknadsstatus. Sysselsatt är alla som fått lön under månaden, är egenföretagare eller som fått sjuk- eller föräldrapenning m.m. I tabellen nedan redovisar vi sysselsatta respektive ej sysselsatta (= resterande fem kategorier) i åldern 15–74 år.

Mellan 2019 och 2020 sjönk antalet förvärvsarbetande i riket med runt 80 000 personer. Även i Dalarna minskade antalet förvärvsarbetande. Men sedan pandemiåret 2020 har antalet sysselsatta ökat igen, i riket med över 200 000 och i Dalarna med runt 2 500 personer.

Man brukar använda begreppet förvärvsintensitet för att beskriva hur stor andel av en viss befolkningsgrupp som förvärvsarbetar. Förvärvsintensiteteten i åldersgruppen 15–74 år ökade mellan tredje kvartalet 2020 och samma period 2022, från 66,4 till 69,8 procent i riket. Även i Dalarna ökade andelen, till 68,7 procent. Det innebär alltså att nära 69 procent av allt dalfolk i åldrarna 15–74 år är förvärvsarbetande. Men det är stor skillnad på kommunerna: I Falun och Malung-Sälen förvärvsarbetade nära 72 procent av alla invånare i arbetsför ålder, i Ludvika bara 65 procent (jämför helårsekvivalenterna)!

Sysselsättning i Dalarna under tredje kvartalet, 15–74 år, genomsnitt per månad
Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Förvärvsintensitet %
  Kommun 2020 förändr 2022 2020 förändr 2022 2020 förändr 2022  
  Malung-Sälen 5 000 259 5 259 2 268 – 216 2 052 68,8 3,1 71,9  
  Falun 29 276 1 167 30 443 13 483 – 1 456 12 027 68,5 3,2 71,7  
  Säter 5 398 212 5 610 2 534 – 213 2 321 68,1 2,7 70,7  
  Gagnef 4 951 156 5 107 2 307 – 181 2 126 68,2 2,4 70,6  
  Älvdalen 3 326 166 3 492 1 693 – 223 1 470 66,3 4,1 70,4  
  Leksand 7 435 354 7 789 3 730 – 360 3 370 66,6 3,2 69,8  
  Vansbro 3 266 96 3 362 1 587 – 129 1 458 67,3 2,5 69,8  
  Mora 9 776 455 10 231 4 880 – 413 4 467 66,7 2,9 69,6  
  Rättvik 4 972 323 5 295 2 812 – 363 2 449 63,9 4,5 68,4  
  Orsa 3 275 105 3 380 1 764 – 178 1 586 65,0 3,1 68,1  
  Borlänge 24 181 1 006 25 187 13 586 – 1 374 12 212 64,0 3,3 67,3  
  Smedjebacken 4 904 218 5 122 2 858 – 279 2 579 63,2 3,3 66,5  
  Avesta 10 296 301 10 597 6 082 – 586 5 496 62,9 3,0 65,8  
  Hedemora 7 013 144 7 157 4 091 – 336 3 755 63,2 2,4 65,6  
  Ludvika 11 472 538 12 010 7 275 – 827 6 448 61,2 3,9 65,1  
  Dalarna 134 541 5 500 140 041 70 950 – 7 134 63 816 65,5 3,2 68,7  
  Riket 5 004 963 295 610 5 300 573 2 532 071 – 238 630 2 293 441 66,4 3,4 69,8  
Källa SCB

Försörjningsbördan: ekonomisk försörjningskvot

I tabellen nedan har vi räknat ut den ekonomiska försörjningskvoten. Den beskriver antalet sysselsatta personer i förhållande till resten av befolkningen (de i åldern 15–74 år som inte klassats som sysselsatta, samt barn och gamla). I kolumnen längst till höger den demografiska försörjningskvoten för jämförelse.

 Försörjningskvoter i Dalarna under tredje kvartalet
Ekonomisk
försörjningskvot
Demografisk
försörjn.kvot
  Kommun 2020 förändring 2022 2022
  Ludvika 129 – 9 120 91
  Avesta 124 – 8 116 93
  Hedemora 123 – 7 115 92
  Smedjebacken 123 – 9 114 100
  Rättvik 120 – 9 111 107
  Borlänge 114 – 7 107 82
  Leksand 115 – 8 107 103
  Gagnef 112 – 7 105 100
  Orsa 112 – 7 105 91
  Vansbro 109 – 7 102 91
  Mora 111 – 9 102 95
  Säter 107 – 6 101 96
  Älvdalen 108 – 7 101 96
  Falun 103 – 6 97 87
  Malung-Sälen 97 – 3 94 88
  Dalarna 113 – 7 106 91
  Riket 103 – 5 98 77
Källa SCB

På 100 förvärvsarbetande personer i Ludvika finns det alltså 120 personer som inte förvärvsarbetar och som får sin försörjning på annat vis. I Malung-Sälen har 100 förvärvsarbetande i stället bara 94 icke-förvärvsarbetande att ”försörja”.

Den ekonomiska försörjningskvoten är ett bättre mått på ”försörjningsbördan” än den demografiska försörjningskvoten. Heltidspensionärer, heltidsstuderande och barn är förstås ”ej förvärvsarbetande”, men dit räknas även arbetslösa, långtidssjuka och de som fått arbetsmarknadsstatus ”övrig”.

De kommande årens kraftiga ökning av andelen pensionärer, särskilt gruppen över 80 år, kommer givetvis att påverka relationen mellan förvärvsarbetande och övriga. Fler människor som inte arbetar ska försörjas. Det är angeläget att få fler människor i arbetsför ålder att komma in på arbetsmarknaden.

Varken arbetar eller studerar

Andelen som varken arbetar eller studerar har minskat i samtliga kommuner. Klicka för större bild!

Den möjliga arbetskraften är ett begrepp som beskriver den del av befolkningen som i teorin skulle kunna arbeta: sysselsatta, arbetslösa, studerande och ”övriga” (men inte långtidssjuka eller pensionärer). De som varken arbetar eller studerar är antingen arbetslösa eller tillhör gruppen ”övriga”. I den sistnämnda gruppen finns de som inte har någon annan arbetsmarknadsstatus. De syns inte i något av registren hos Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. De flesta, runt 60 procent, av dem som varken arbetar eller studerar tillhör gruppen ”övriga”.

I Dalarna fanns det under tredje kvartalet 16 439 personer i åldrarna 20–64 år som varken arbetade eller studerade (arbetslösa eller ”övriga”), vilket är 11,5 procent av den teoretiskt möjliga arbetskraften. Motsvarande andel i hela riket var 13,5 procent. Glädjande nog minskar befolkningsandelen som varken arbetar eller studerar, jämfört med samma period under pandemiåret 2020.

”En växande eller relativt hög andel av individer som varken arbetar eller studerar kan tyda på ett socialt utanförskap, i den bemärkelse att människor, eller grupper av individer, inte blir integrerade på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet”, skriver SCB i en rapport.

UVAS MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER OM STATISTIKEN

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, samlar in och redovisar statistik för ungdomar i åldrarna 16–24 år som varken arbetar eller studerar, s.k. uvas. Myndigheten använder en betydligt mer riktad modell för att ringa in dem som varken arbetat eller studerat. Den modellen använder också mer dataunderlag än SCBs statistik, som definierar gruppen som arbetslösa + övriga.

MUCFs statistik om uvas är därför inte jämförbar med SCBs. Läs mer om uvas på MUCFs webbplats.



Skriv ut
sidan


Ladda ner
tabeller