Fler i arbete – försörjningsbördan lättar

Sysselsättningen fortsätter att öka. 2023 ökade antalet sysselsatta i Dalarna med närmare 550 personer, jämfört med året före.

Sedan 2020 klassificerar SCB varje månad hela befolkningen 15–74 år efter deras arbetsmarknadsstatus. Alla tillhör någon av dessa sex kategorier: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, (långtids-)sjuk samt övrig. Man kan bara ha en arbetsmarknadsstatus. Sysselsatta är alla som fått lön under månaden, är egenföretagare eller som fått sjuk- eller föräldrapenning m.m. I tabellen nedan redovisar vi sysselsatta respektive ej sysselsatta (= resterande fem kategorier) i åldern 15–74 år.

Mellan 2019 och pandemiåret 2020 sjönk antalet förvärvsarbetande i riket med runt 80 000 personer. Även i Dalarna minskade antalet förvärvsarbetande. Men därefter har antalet sysselsatta ökat igen, i riket med 270 000 och i Dalarna med 4 000 personer.

Man brukar använda begreppet förvärvsintensitet för att beskriva hur stor andel av en viss befolkningsgrupp som förvärvsarbetar. Förvärvsintensiteteten i åldersgruppen 15–74 år ökade mellan 2022 och 2023, från 65,9 till 68,3 procent i riket. Även i Dalarna ökade andelen, till 67,4 procent. Det innebär alltså att över 67 procent av allt dalfolk i åldrarna 15–74 år är förvärvsarbetande. Men det är stor skillnad på kommunerna: I Falun och Malung-Sälen förvärvsarbetade över 70 procent av invånarna i åldern 15–74 år, i Ludvika, Avesta och Hedemora var andelen under 65 procent (jämför helårsekvivalenterna)!

 

Sysselsättning i Dalarna 2022 och 2023, genomsnitt per månad, 15–74 år
Sysselsatta Ej sysselsatta Förvärvsintensitet %
  Kommun 2022 förändr 2023 2022 förändr 2023 2022 förändr 2023  
  Malung-Sälen 5 190 72 5 262 2 140 – 66 2 074 70,8 0,9 71,7  
  Falun 29 568 80 29 648 12 908 – 254 12 654 69,6 0,5 70,1  
  Säter 5 468 – 14 5 454 2 457 – 81 2 376 69,0 0,7 69,7  
  Gagnef 4 977 – 12 4 965 2 256 – 43 2 213 68,8 0,4 69,2  
  Mora 9 900 44 9 944 4 771 – 176 4 595 67,5 0,9 68,4  
  Älvdalen 3 397 – 36 3 361 1 569 – 13 1 556 68,4 – 0,1 68,4  
  Vansbro 3 280 – 22 3 258 1 526 – 13 1 513 68,2 0,0 68,3  
  Leksand 7 509 21 7 530 3 655 – 105 3 550 67,3 0,7 68,0  
  Orsa 3 295 33 3 328 1 666 – 17 1 649 66,4 0,4 66,9  
  Rättvik 5 087 – 22 5 065 2 646 – 60 2 586 65,8 0,4 66,2  
  Borlänge 24 485 152 24 637 12 917 – 308 12 609 65,5 0,7 66,1  
  Smedjebacken 4 951 24 4 975 2 743 – 89 2 654 64,3 0,9 65,2  
  Ludvika 11 643 209 11 852 6 802 – 274 6 528 63,1 1,4 64,5  
  Avesta 10 281 6 10 287 5 813 – 115 5 698 63,9 0,5 69,4  
  Hedemora 6 961 10 6 971 3 953 – 79 3 874 63,8 0,5 64,3  
  Dalarna 135 992 545 136 537 67 822 – 1 693 66 129 66,7 0,6 67,4  
  Riket 5 000 716 210 687 5 211 394 2 589 613 – 173 716 2 415 897 65,9 2,4 68,3  
Källa SCB

 

Försörjningsbördan: ekonomisk försörjningskvot

I tabellen nedan har vi räknat ut den ekonomiska försörjningskvoten. Den beskriver antalet sysselsatta personer i förhållande till resten av befolkningen (de i åldern 15–74 år som inte var sysselsatta, samt barn och gamla). I kolumnen längst till höger den demografiska försörjningskvoten för jämförelse.

 

 Försörjningskvoter i Dalarna 2020 och 2022
Ekonomisk
försörjningskvot
Demografisk
försörjn.kvot
  Kommun 2020 förändring 2022 2022
  Ludvika 126 – 4 123 90
  Avesta 123 – 2 121 94
  Hedemora 122 – 2 120 94
  Smedjebacken 121 – 1 119 102
  Rättvik 118   0 118 107
  Leksand 115 – 2 113 102
  Gagnef 111 – 1 110 103
  Borlänge 113 – 3 110 82
  Orsa 110 – 3 108 91
  Mora 109 – 2 107 97
  Vansbro 107 – 1 107 92
  Älvdalen 107    0 106 97
  Säter 106    0 106 99
  Falun 102    0 102 89
  Malung-Sälen 98 – 3 95 87
  Dalarna 112 – 2 110 92
  Riket 110 – 8 102 77
Källa SCB

 

På 100 förvärvsarbetande personer i Ludvika finns det alltså 123 personer som inte förvärvsarbetar och som får sin försörjning på annat vis. I Malung-Sälen har 100 förvärvsarbetande i stället bara 95 icke-förvärvsarbetande att ”försörja”.

Den ekonomiska försörjningskvoten är ett bättre mått på ”försörjningsbördan” än den demografiska försörjningskvoten. Heltidspensionärer, heltidsstuderande och barn är förstås inte sysselsatta, men dit räknas även arbetslösa, långtidssjuka och de som fått arbetsmarknadsstatus ”övrig”.

De kommande årens kraftiga ökning av andelen pensionärer, särskilt gruppen över 80 år, kommer givetvis att påverka relationen mellan förvärvsarbetande och övriga. Fler människor som inte arbetar ska försörjas. Det är angeläget att få fler människor i arbetsför ålder att komma in på arbetsmarknaden.

Varken arbetar eller studerar

Andelen som varken arbetar eller studerar har minskat i samtliga kommuner utom Älvdalen, Rättvik, Vansbro och Leksand. Klicka för större bild!

Den möjliga arbetskraften är ett begrepp som beskriver den del av befolkningen som i teorin skulle kunna arbeta: sysselsatta, arbetslösa, studerande och ”övriga” (men inte långtidssjuka eller pensionärer). De som varken arbetar eller studerar är antingen arbetslösa eller tillhör gruppen ”övriga”. I den sistnämnda gruppen finns de som inte har någon annan arbetsmarknadsstatus. De syns inte i något av registren hos Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. De flesta, runt 60 procent, av dem som varken arbetar eller studerar tillhör gruppen ”övriga”.

I Dalarna var det under 2023 nära 16 300 personer i åldrarna 20–64 år som varken arbetade eller studerade (arbetslösa eller ”övriga”), vilket är 11,5 procent av den teoretiskt möjliga arbetskraften. Motsvarande andel i hela riket var 13,4 procent. Glädjande nog minskar befolkningsandelen som varken arbetar eller studerar, jämfört med månadssnittet under 2022.

”En växande eller relativt hög andel av individer som varken arbetar eller studerar kan tyda på ett socialt utanförskap, i den bemärkelse att människor, eller grupper av individer, inte blir integrerade på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet”, skriver SCB i en rapport.

UVAS MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER OM STATISTIKEN

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, samlar in och redovisar statistik för ungdomar i åldrarna 16–24 år som varken arbetar eller studerar, s.k. uvas. Myndigheten använder en betydligt mer riktad modell för att ringa in dem som varken arbetat eller studerat. Den modellen använder också mer dataunderlag än SCBs statistik, som definierar gruppen som arbetslösa + övriga.

MUCFs statistik om uvas är därför inte jämförbar med SCBs. Läs mer om uvas på MUCFs webbplats.



Skriv ut
sidan


Ladda ner
tabeller