Fler i arbete – försörjningsbördan lättar

Pandemin hade stor effekt på sysselsättningen, men nu lättar det. Jämfört med tredje kvartalet 2020 har antalet förvärvsarbetande ökat i samtliga dalakommuner. 

Sedan 2020 klassificerar SCB varje månad hela befolkningen 15–74 år efter deras arbetsmarknadsstatus. Alla tillhör någon av dessa sex kategorier: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, (långtids-)sjuk samt övrig. Man kan bara ha en arbetsmarknadsstatus. Sysselsatt är alla som fått lön under månaden, är egenföretagare eller som fått sjuk- eller föräldrapenning m.m. I tabellen nedan redovisar vi sysselsatta respektive ej sysselsatta (= resterande fem kategorier) i åldern 15–74 år.

Mellan 2019 och 2020 sjönk antalet förvärvsarbetande i riket med runt 80 000 personer. Även i Dalarna minskade antalet förvärvsarbetande. Men sedan pandemiåret 2020 har antalet sysselsatta ökat igen, i riket med över 200 000 och i Dalarna med runt 2 500 personer.

Man brukar använda begreppet förvärvsintensitet för att beskriva hur stor andel av en viss befolkningsgrupp som förvärvsarbetar. Förvärvsintensiteteten i åldersgruppen 15–74 år ökade mellan tredje kvartalet 2020 och samma period 2022, från 66,4 till 69,8 procent i riket. Även i Dalarna ökade andelen, till 68,7 procent. Det innebär alltså att nära 69 procent av allt dalfolk i åldrarna 15–74 år är förvärvsarbetande. Men det är stor skillnad på kommunerna: I Falun och Malung-Sälen förvärvsarbetade nära 72 procent av alla invånare i arbetsför ålder, i Ludvika bara 65 procent (jämför helårsekvivalenterna)!

Försörjningsbördan: ekonomisk försörjningskvot

I tabellen nedan har vi räknat ut den ekonomiska försörjningskvoten. Den beskriver antalet sysselsatta personer i förhållande till resten av befolkningen (de i åldern 15–74 år som inte klassats som sysselsatta, samt barn och gamla). I kolumnen längst till höger den demografiska försörjningskvoten för jämförelse.

På 100 förvärvsarbetande personer i Ludvika finns det alltså 120 personer som inte förvärvsarbetar och som får sin försörjning på annat vis. I Malung-Sälen har 100 förvärvsarbetande i stället bara 94 icke-förvärvsarbetande att ”försörja”.

Den ekonomiska försörjningskvoten är ett bättre mått på ”försörjningsbördan” än den demografiska försörjningskvoten. Heltidspensionärer, heltidsstuderande och barn är förstås ”ej förvärvsarbetande”, men dit räknas även arbetslösa, långtidssjuka och de som fått arbetsmarknadsstatus ”övrig”.

De kommande årens kraftiga ökning av andelen pensionärer, särskilt gruppen över 80 år, kommer givetvis att påverka relationen mellan förvärvsarbetande och övriga. Fler människor som inte arbetar ska försörjas. Det är angeläget att få fler människor i arbetsför ålder att komma in på arbetsmarknaden.

Varken arbetar eller studerar

Andelen som varken arbetar eller studerar har minskat i samtliga kommuner. Klicka för större bild!

Den möjliga arbetskraften är ett begrepp som beskriver den del av befolkningen som i teorin skulle kunna arbeta: sysselsatta, arbetslösa, studerande och ”övriga” (men inte långtidssjuka eller pensionärer). De som varken arbetar eller studerar är antingen arbetslösa eller tillhör gruppen ”övriga”. I den sistnämnda gruppen finns de som inte har någon annan arbetsmarknadsstatus. De syns inte i något av registren hos Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. De flesta, runt 60 procent, av dem som varken arbetar eller studerar tillhör gruppen ”övriga”.

I Dalarna fanns det under tredje kvartalet 16 439 personer i åldrarna 20–64 år som varken arbetade eller studerade (arbetslösa eller ”övriga”), vilket är 11,5 procent av den teoretiskt möjliga arbetskraften. Motsvarande andel i hela riket var 13,5 procent. Glädjande nog minskar befolkningsandelen som varken arbetar eller studerar, jämfört med samma period under pandemiåret 2020.

”En växande eller relativt hög andel av individer som varken arbetar eller studerar kan tyda på ett socialt utanförskap, i den bemärkelse att människor, eller grupper av individer, inte blir integrerade på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet”, skriver SCB i en rapport.

UVAS MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER OM STATISTIKEN