Sysselsättningen minskade

Under 2024 minskade antalet sysselsatta med över 600 i Dalarna. I Ludvika ökade dock sysselsättningen med över 200 personer.

Sedan 2020 klassificerar SCB varje månad hela befolkningen 15–74 år efter deras arbetsmarknadsstatus. Alla tillhör någon av dessa sex kategorier: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, (långtids-)sjuk samt övrig. Man kan bara ha en arbetsmarknadsstatus. Sysselsatt är alla som fått lön under månaden, är egenföretagare eller som fått sjuk- eller föräldrapenning m.m. I tabellen t.h. redovisar vi förvärvsarbetande (= sysselsatta) respektive ej förvärvsarbetande (= resterande fem kategorier) i åldern 15–74 år.

Mellan 2019 och pandemiåret 2020 sjönk antalet förvärvsarbetande i riket med runt 80 000 personer. Även i Dalarna minskade antalet förvärvsarbetande. Men sedan vände det. Fram t o m 2023 ökade antalet sysselsatta i riket med 295  000 och i Dalarna med 4 500 personer. Under 2024 tog det stopp. Antalet sysselsatta minskade, i riket med över 18 000 och i Dalarna med cirka 600 personer.

I riket ökade befolkningen i åldern 15–74 år med nära 27  000 personer. Men i Dalarna minskade befolkningen i samma ålder med runt 1 000 personer (varav alltså 600 sysselsatta).

Man brukar använda begreppet förvärvsintensitet för att beskriva hur stor andel av en viss befolkningsgrupp som förvärvsarbetar. I riket sjönk förvärvsintensiteteten i åldersgruppen 15–74 år mellan 2023 och 2024, från 69,6 till 69,2 procent i riket. I Dalarna var däremot andelen konstant, till 69,1 procent. Det innebär alltså att 69,1 procent av allt dalfolk i åldrarna 15–74 år är förvärvsarbetande. Men det är stor skillnad på kommunerna: I Malung-Sälen förvärvsarbetade nära 74 procent av invånarna i åldern 15–74 år, i Avesta var andelen under 66 procent (jämför helårsekvivalenterna)!

Försörjningsbördan: ekonomisk försörjningskvot

I tabellen nedan har vi räknat ut den ekonomiska försörjningskvoten. Den beskriver antalet sysselsatta personer i förhållande till resten av befolkningen (de i åldern 15–74 år som inte var sysselsatta, samt barn och gamla). I kolumnen längst till höger den demografiska försörjningskvoten för jämförelse.

På 100 förvärvsarbetande personer i Avesta finns det alltså 120 personer som inte förvärvsarbetar och som får sin försörjning på annat vis. I Malung-Sälen har 100 förvärvsarbetande i stället bara 89 icke-förvärvsarbetande att ”försörja”.

Den ekonomiska försörjningskvoten är ett bättre mått på ”försörjningsbördan” än den demografiska försörjningskvoten. Heltidspensionärer, heltidsstuderande och barn är förstås inte sysselsatta, men dit räknas även arbetslösa, långtidssjuka och de som fått arbetsmarknadsstatus ”övrig”.

De kommande årens kraftiga ökning av andelen pensionärer, särskilt gruppen över 80 år, kommer givetvis att påverka relationen mellan förvärvsarbetande och övriga. Fler människor som inte arbetar ska försörjas. Det är angeläget att få fler människor i arbetsför ålder att komma in på arbetsmarknaden.

Personer som varken arbetar eller studerar

Ludvika, Borlänge och Avesta har de högsta andelen invånare i arbetsför ålder som varken arbetar eller studerar. Klicka för större bild! Klicka för större bild!

Den möjliga arbetskraften är ett begrepp som beskriver den del av befolkningen som i teorin skulle kunna arbeta: sysselsatta, arbetslösa, studerande och ”övriga” (men inte långtidssjuka eller pensionärer). De som varken arbetar eller studerar är antingen arbetslösa eller tillhör gruppen ”övriga”. I den sistnämnda gruppen finns de som inte har någon annan arbetsmarknadsstatus. De syns inte i något av registren hos Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. De flesta, runt 60 procent, av dem som varken arbetar eller studerar tillhör gruppen ”övriga”.

I Dalarna var det under 2024 över 13  400 personer i åldrarna 20–64 år som varken arbetade eller studerade (arbetslösa eller ”övriga”), vilket är 9,5 procent av den teoretiskt möjliga arbetskraften. Motsvarande andel i hela riket var 11,4 procent. Andelen var ungefär densamma i Dalarna som året före.

”En växande eller relativt hög andel av individer som varken arbetar eller studerar kan tyda på ett socialt utanförskap, i den bemärkelse att människor, eller grupper av individer, inte blir integrerade på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet”, skriver SCB i en rapport.

UVAS MM – KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER OM STATISTIKEN