Klicka på diagrammen för att förstora dem!

Försörjningskvoten – fler ska försörjas

Mellan 1970 och 2021 ökade Sveriges befolkning med 2,4 miljoner eller 29 procent. Mest växte storstäderna. Men det är stor skillnad mellan länen. I samtliga norrlandslän utom Västerbotten minskade befolkningen, likaså i Värmland.

För 50 år sedan utgjorde åldersgruppen 20–64 år i Dalarna 57 procent av befolkningen. I SCBs prognos för 2041 har andelen minskat till 51 procent. Det är andelen äldre som ökar, i synnerhet de som är över 80 år.

1970–2010 låg den demografiska försörjningskvoten i Dalarna på under 80 personer. Men sedan ökar antalet unga och gamla rejält: År 2031 beräknar SCB kvoten till 96 personer på 100 i arbetsför ålder.

I Dalarna har befolkningen ökat sedan 1970 med blygsamma 4 procent, drygt 11 000 personer.

Storstadslänen har en positiv demografisk utveckling. I Stockholms län har befolkningen ökat med 63 procent sedan 1970. Befolkningen i åldersgruppen 20–64 år, där de flesta normalt förvärvsarbetar, har ökat med över en halv miljon människor. 60 procent av Stockholms befolkning tillhör den åldersgruppen, 24 procent är 0–19 år och 16 procent är äldre än 65 år.

I Dalarna har befolkningen i arbetsför ålder tvärtemot minskat med 7 150 personer. I stället blir de äldre allt fler. Antalet 65+ har ökat med 69 procent sedan 1970. Hög andel äldre betyder färre födda barn: en ond cirkel. Tack vare invandringen har den negativa utvecklingen ändå bromsats. I Dalarna är 53 procent av befolkningen i åldern 20–64 år, 22 procent är 0–19 år och 25 procent är äldre än 65 år.

Statistiska Centralbyrån, SCB, gör löpande prognoser för befolkningsutvecklingen. Under 2020-talet räknar man med att andelen äldre ökar, samtidigt som andelen övriga åldrar minskar. I synnerhet ökar andelen 80+ kraftigt. Tendensen är, i varierande grad, likadan i hela landet.

Demografisk försörjningskvot

För att beskriva relationen mellan dem i arbetsför ålder (20–64 år) och resten, dvs barn och gamla (0–19 och 65+ år), används måttet demografisk försörjningskvot. Antalet personer som är yngre än 20 och äldre än 64 år divideras med antalet personer i åldern 20–64 år, kvoten multipliceras sedan med 100. Talet beskriver hur många ”övriga” det går på 100 personer i arbetsför ålder.

Det finns förstås ungdomar och 65+ som arbetar, liksom personer i arbetsför ålder som inte gör det. Måttet är alltså rent demografiskt och tar inte hänsyn till hur många som verkligen arbetar.

Man kan också beräkna en ekonomisk försörjningskvot, som utgår från antalet förvärvsarbetande i befolkningen – läs mer här.

Dalarna och Kalmar län låg sämst till år 2021 och prognosen för 2031 ser inte heller bra ut. Bäst demografisk försörjningskvot har storstadslänen.

I flera av länets kommuner innebär en åldrande befolkning att försörjningskvoten överstiger 100 personer år 2031. Allvarligast är det i Rättvik, där det om tio år beräknas gå 117 barn och gamla på 100 personer i arbetsför ålder. Samtliga dalakommuner har sämre demografisk försörjningskvot än rikssnittet.

Befolkningsutvecklingen de närmaste åren innebär med andra ord en utmaning för samhället. Det gäller att få folk i arbete.



Skriv ut
sidan


Ladda ner
diagram