Klicka på diagrammen för att förstora dem!

Den demografiska utmaningen

Mellan 1970 och 2020 ökade Sveriges befolkning med 2,3 miljoner eller 28 procent. Mest växte storstäderna. Men det är stor skillnad mellan länen. I samtliga norrlandslän utom Västerbotten minskade befolkningen, likaså i Värmland.

För 50 år sedan utgjorde åldersgruppen 20–64 år i Dalarna 57 procent av befolkningen. I SCBs prognos för 2040 har andelen minskat till 50 procent. Det är andelen äldre som ökar, i synnerhet de som är över 80 år. 1970–2010 låg den demografiska försörjningskvoten i Dalarna på under 80 personer. Men sedan ökar antalet unga och gamla rejält: År 2030 beräknar SCB kvoten till 97 personer på 100 i arbetsför ålder.

I Dalarna har befolkningen ökat sedan 1970 med blygsamma 4 procent, drygt 10 000 personer.

Storstadslänen har en positiv demografisk utveckling. I Stockholms län har befolkningen ökat med 62 procent sedan 1970. Befolkningen i åldersgruppen 20–64 år, där de flesta normalt förvärvsarbetar, har ökat med över en halv miljon människor. 60 procent av länets befolkning tillhör den åldersgruppen, 24 procent är 0–19 år och 16 procent är äldre än 65 år.

I Dalarna har befolkningen i arbetsför ålder tvärtemot minskat med 6 700 personer. I stället blir de äldre allt fler. Antalet 65+ har ökat med 66 procent sedan 1970. Hög andel äldre betyder färre födda barn: en ond cirkel. Tack vare invandringen har den negativa utvecklingen ändå bromsats. I Dalarna är 53 procent av befolkningen i åldern 20–64 år, 22 procent är 0–19 år och 25 procent är äldre än 65 år.

Statistiska Centralbyrån, SCB, gör löpande prognoser för befolkningsutvecklingen. Under 2020-talet räknar man med att andelen äldre ökar, samtidigt som andelen övriga åldrar minskar. I synnerhet ökar andelen 80+ kraftigt. Tendensen är, i varierande grad, likadan i hela landet.

Demografisk försörjningskvot

För att beskriva relationen mellan dem i arbetsför ålder (20–64 år) och resten, dvs barn och gamla (0–19 och 65+ år), används måttet demografisk försörjningskvot. Antalet personer som är yngre än 20 och äldre än 64 år divideras med antalet personer i åldern 20–64 år, kvoten multipliceras sedan med 100. Talet beskriver hur många ”övriga” det går på 100 personer i arbetsför ålder.

Det finns förstås ungdomar och 65+ som arbetar, liksom personer i arbetsför ålder som inte gör det. Måttet är alltså rent demografiskt och tar inte hänsyn till hur många som verkligen arbetar.

Dalarna och Kalmar län låg sämst till år 2020 och prognosen för 2030 ser inte heller bra ut. Bäst försörjningskvot har storstadslänen.

I flera av länets kommuner innebär en åldrande befolkning att försörjningskvoten överstiger 100 personer år 2030. Allvarligast är det i Rättvik, där det beräknas gå 118 barn och gamla på 100 personer i arbetsför ålder. Samtliga dalakommuner har sämre försörjningskvot än rikssnittet.

Befolkningsutvecklingen de närmaste åren innebär med andra ord en utmaning för samhället. Det gäller att få folk i arbete.

Förvärvsintensitet – hur många arbetar?

Nära 53 procent av Dalarnas befolkning är i åldern 20–64 år. Hur många förvärvsarbetar i realiteten? Och hur många arbetar som är 19 år och yngre eller äldre än 65?

SCB redovisar antal förvärvsarbetande från 16 år och äldre, dvs i princip samtliga, ner på kommunnivå. Förvärvsarbetande definieras som någon som tjänat minst 99 kr under november månad, antingen som lön eller som inkomst av näringsverksamhet.

Mellan 2019 och 2020 sjönk antalet förvärvsarbetande i riket med runt 80 000 personer, från 49 till 48 procent av hela befolkningen. Även i Dalarna minskade antalet förvärvsarbetande. Andelen i länet är något lägre än i riket, 46,5 procent.

Man brukar använda begreppet förvärvsintensitet för att beskriva hur stor andel av en viss befolkningsgrupp som förvärvsarbetar. Förvärvsintensiteteten i åldersgruppen 20–64 år sjönk mellan 2019 och 2020 från 79,3 till 78,3 procent i riket. Även i Dalarna minskade andelen, till 80,1 procent.

Sysselsättning i Dalarna
Förvärvsintensitet %
Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Hela bef. 20-64 år
Kommun 2019 förändr 2020 2019 förändr 2020 2019 2020 2019 2020
  Malung-Sälen 5 148 – 96 5 052 4 990 + 135 5 125 50,8 49,6 82,7 81,9
  Falun 29 558 – 567 28 991 29 848 + 689 30 537 49,8 48,7 82,8 82,5
  Säter 5 544 – 117 5 427 5 549 + 185 5 734 50,0 48,6 85,6 84,0
  Älvdalen 3 390 – 65 3 325 3 641 + 67 3 708 48,2 47,3 82,0 84,0
  Mora 9 978 – 290 9 688 10 492 + 312 10 804 48,7 47,3 83,4 82,4
  Gagnef 5 073 – 127 4 906 5 271 + 201 5 472 48,8 47,3 85,3 84,3
  Vansbro 3 298 – 85 3 213 3 507 + 81 3 588 48,5 47,2 82,9 82,3
  Leksand 7 634 – 173 7 461 8 173 + 167 8 340 48,3 47,2 83,5 82,9
  Orsa 3 276 – 45 3 231  3 635 + 11 3 646 47,4 47,0 79,6 79,3
  Rättvik 5 170 – 53 5 117 5 780 + 150 5 930 47,2 46,3 83,3 83,0
  Borlänge 24 422 – 549 23 873 28 168 + 353 28 521 46,4 45,6 77,8 76,9
  Hedemora 7 189 – 176 7 013 8 302 + 147 8 449 46,4 45,4 78,9 78,6
  Smedjebacken 4 978 – 101 4 877 5 916 + 61 5 977 45,7 44,9 81,4 80,7
  Avesta 10 563 – 312 10 251 12 615 + 201 12 816 45,6 44,4 78,1 77,3
  Ludvika 11 686 – 351 11 335 15 212 + 57 15 269 43,4 42,6 76,2 75,6
  Dalarna 136 867 – 3 107 133 760 151 099 + 2 817 153 916 47,5 46,5 80,8 80,1
  Riket 5 061 554 – 79 813 4 981 741 5 266 035 + 131 519 5 397 554 49,0 48,0 79,3 78,3
Källa SCB

Ekonomisk försörjningskvot

I tabellen nedan har vi räknat ut den ekonomiska försörjningskvoten. Den beskriver antalet förvärvsarbetande personer (enl SCB) i förhållande till de icke förvärvsarbetande (barn, heltidspensionärer, arbetslösa, långtidssjuka och andra som står utanför arbetskraften). I kolumnen längst till höger den demografiska försörjningskvoten för jämförelse.

 Försörjningskvoter i Dalarnas kommuner
Ekonomisk försörjningskvot Demografisk
försörjn.kvot
Kommun 2019 förändring 2020 2020
  Ludvika 130 + 5 135 92
  Avesta 119 + 6 125 91
  Smedjebacken 119 + 4 123 97
  Hedemora 115 + 5 120 91
  Borlänge 115 + 4 119 82
  Rättvik 112 + 4 116 107
  Orsa 111 + 2 113 90
  Leksand 107 + 5 112 99
  Vansbro 107 + 5 112 92
  Gagnef 106 + 7 112 97
  Mora 105 + 6 112 94
  Älvdalen 105 + 4 112 95
  Säter 101 + 6 106 93
  Falun 100 + 4 105 85
  Malung-Sälen 97 +5 101 86
  Dalarna 110 + 5 115 90
  Riket 104 + 4 108 77
Källa SCB

På 100 förvärvsarbetande personer i Ludvika finns det alltså 135 personer som inte förvärvsarbetar och som får sin försörjning på annat vis. I Malung-Sälen har 100 förvärvsarbetande i stället bara 101 icke-förvärvsarbetande att ”försörja”.

Den ekonomiska försörjningskvoten är ett bättre mått på ”försörjningsbördan” än den demografiska försörjningskvoten. Heltidspensionärer och barn är förstås ”ej förvärvsarbetande”, men dit räknas även helårsekvivalenterna, dvs de i arbetsför ålder (20–64 år) som försörjs genom ersättningar och bidrag. Det är däremot svårt att göra prognoser för den ekonomiska försörjningskvoten, till skillnad mot den demografiska. Hur sysselsättning och helårsekvivalenter ser ut om tio år är vanskligt att förutspå,

De kommande årens kraftiga ökning av andelen pensionärer, särskilt gruppen över 80 år, kommer givetvis att påverka relationen mellan förvärvsarbetande och övriga. Fler människor som inte arbetar ska försörjas. Det blir allt mer angeläget att få fler människor i arbetsför ålder att komma in på arbetsmarknaden.



Skriv ut
sidan


Ladda ner
diagram